Jag hatar att vara uppe mitt i natten! Jag fullständigt hatar att aldrig få sova. Det tar emot när definitionen av en bra natt har blivit "en natt då jag iaf en gång får 3 timmars sammanhängande sömn". Två timmars sammanhängande sömn - kanske inte bra, men ok. Vaddå ok???? Jag hatar det!!! Jag kan bli så less på nätterna att jag är rädd att jag ska skada henne... "Inte skaka ditt barn, inte skaka ditt barn, inte..." Jag hatar att gråta av trötthet! Jag hatar att behöva vara uppe och gå och vagga och sjunga den där jäkla Trollmors visan.... Jag hatar att vara den enda som kan få henne att somna...
Jag hatar... nä... usch... det vågar jag inte ens skriva... för jag menar det egentligen inte... jag älskar väl egentligen mitt liv... men ibland så... ibland är jag bara för trött...
Fan....
02 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Alex... vet PRECIS vad du pratar om... det kunde varit jag som skrev det.. trodde jag var en rutinerad mamma när nr5 kom... men jag har totalt resignerat... Sam är 8 månader nu och jag sover fortfarande inte mer än 2 timmar HÖGST i sträck!! Å visst jag hatar det och är så less!!!! Har provat allt!! Men jag har tänkt så här... jag har fått honom för att jag ska lära mig nåt... har bara inte komit på vad än... Hoppas ni kommer att landa och att du/ni får sova på nätterna.
Massor med kramar till dig..
Maja
kan inte mer än också säga att jag håller med. Jag kan känna igen och tycka synd om er. Lillebarnstiden är det bästa som hänt mig men samtidgt det jobbigaste nånsin. Jag hade också en liten som aldrig sov. Fick man sova nån timme i sträck var man lycklig. Man orkar för man måste. Idag är min "lilla" tre år strax och han har lärt sig sova nu men det tog ca två år. Men jag känner igen och vet vad du går igenom mellan sömnlöshet och fina scrappapper! :)
Skicka en kommentar