Nu har lillskruttan äntligen varit feberfri i några dagar! Hoppas, hoppas, hoppas att det är över nu! Vad det nu än var... Hon har haft feber i nästan tre veckor! Gissa om man blir trött av att oroa sig! Att känna så stark kärlek för nån tar verkligen på krafterna... Att springa runt till läkare med en så liten är inte speciellt kul heller. Och har ni nån gång försökt få lite kiss i en kisspåse på en liten tjej? Aaa! Varje droppe som hamnar in i påsen är dyrbar... Att sen se till att de dyrbara dropparna håller sig oförorenade är en utmaning i sig. Har man otur får man göra om det... ett antal gånger! Idag ska vi försöka få till ett (förhoppningsvist) sista prov och sen hoppas jag slippa se de där påsarna på ett tag!
Det jag också hoppas är att jag ska få lite tid och ork kvar till att pyssla lite! Förutom att ta hand om skruttan så har vi fått springa på en massa husvisningar också! Det däremot är ganska så kul! :-) Men man börjar lära sig vidvinkelns konster... Vårt drömhus visade sig inte alls vara nån dröm... eller ja... iaf inte en sån där typ av dröm som man vaknar ur med världen bredaste leende på läpparna *besviken*. Sen börjar man även lära sig att det finns nåt som heter "bara"-faktor när man letar hus. Det ena var tex nästan helt perfekt... det var bara det där lilla badrummet med det lilla badkaret som inte är mycket större än Linneas lilla badbalja. Om det bara hade funnits potential för ett större badrum.. men icke.. Det andra saknade bara ett rum.. men annars var det perfekt... Det tredje.. ja.. ni förstår...
Vet inte hur vädret är där ni sitter när ni läser det här, men här regnar det idag. Då blir genast våra två dagliga promenader lite mindre attraktiva. Jag som verkligen har börjat njuta av dem! Som tröst i det regniga vädret bjuder jag på en vacker bild från den soliga helgen... Att stanna upp på promenaden och njuta av nåt så här vackert gör mig alldeles varm i själen.
Men det finns annat som värmer i solens frånvaro. Ett sånt här leende t.ex....
Om jag själv ska le så där stort måste jag nog snart få scrappa av mig lite :-) Snart så... snart så kommer jag nog ha ork till det när lillskruttan har lagt sig på kvällen. Snart kanske hon blir lite lättare att ta hand om nu när febern är borta... men jag undrar om jag inte ska ta min lyxiga egentid och försöka designa en lite bättre kisspåse för tjejer... hmm..
Hmm... nä... scrappa vinner...
Ha det bra så hörs vi snart igen!
9 kommentarer:
Hua vad jobbigt det låter med feber sååå länge... stackars liten och stackars er också... inget tär så på en som när ens barn är sjuka eller inte mår bra. Hoppas hon ska få bli frisk snart.
Här har vi regn och gråväder idag.. så det blir nog till att vara inne... känner mig dessutom både trött å ledbruten efter den fullspäckade helgen...
Hoppas du finner lite egentid snart... å vad bra att scrappingen vann ;).. vill ju se dina inspirerande alster.
Kramiz Maja
Vaknade till sol, men nu är det grått :( Så vilken tur att jag kikade in och blev värmd i hjärtat av underbara älsklingen.. mosters älskling :) puss o kram på er
åh , va segt med feber så länge.. Hoppas det har vänt nu & lilltjejen blir frisk ( så mamma får scrappa lite) =) Kul med husköp, spännande =)
kramar till er!
Jag har själv haft det problemet med kisspåsarna.. Vi har förbannat designen på dom ett x antal gånger. Men det ska tydligen finnas flera typer av påsar fick jag upplyst när vi var på sjukhuset i Bodø men det var så dags då när hon hade slutat med att ha urinvägsinfektion.
Jag hoppas hon blir frisk snart och lycka till med husletningen!
Tråkigt med feber, men tur att den börjar ge med sig! Hoppas ni slipper kisspåsarna (ja - snälla, kan du inte uppfinna en bättre variant på den??? Hade varit efterlängtad kan jag säga!).
Vilket leende tjejen ligger inne med! Wow! Man smälter ju som glass i solen! *ler*
Hoppas du får mer tid och ork nu, ha de bäst snäckan!
Kram / Angelica
Ps. Ledsen om jag fick dig att bli rörd häromdagen, vet att det inte är lätt för andra att läsa min story, det kan bli lite för tungt och jag har svårt att se det själv eftersom jag lever mitti det, så att säga *ler*
Fy för så lång feber, och oro!!! Hoppas det nu släpper.
Och ja...de där kisspåsarna är jag alltför bekant med, från mellantösens njursjukdom. Att klistra sådan på kussimurran varje dag, vecka ut och vecka in, månad ut och månad in är ingen höjdare :(
Nu går hon ju på pottan, så vi kan använda det urinet istället, tack och lov.
Hoppas nu lillskruttan, med det uuuunderbara leendet, slipper påsar och feber, och att mamma får egentid (läs:scraptid ;) )
Håller tummarna för bättre tur i husletandet!! Ni hittar snart drömåken, ska du se :)
Många kramar, vännen!!
//Emma
Stackars liten:-(
Tänk vad hjärtat blöder när de små är dåliga:-(
Nu får hon kry på sig bestämmer vi!
Ang hus så gick vi på visningar i ett år innan vi ens budade!
Och efter 6mån till så köpte vi tomt och byggde eget istället;-)
Vilket underbart leende! Och så två små riskorn till tänder där nere :) Hoppas hon blir bättre nu! Hon måste ju vara helt utmattad efter att ha haft feber så länge!
Kram
Trist med sjukdom, hoppas det är bättre nu. Hon ser rätt glad ut ändå, den där lilla - underbart foto!
Så mycket fint här fanns att se, så kul!
*kram*
Skicka en kommentar